Klimatdeklaration har sedan 2022 funnits i Sverige som krav vid nyproduktion av byggnader. Det har gjort att många fastighetsorganisationer hanterat den som en byggprojektfråga. Den bilden håller på att förändras.
Den 1 juni 2026 lämnade Boverket sitt förslag till nya regler om byggnaders klimatpåverkan till regeringen. Datumen är nu officiella. Nya byggnader större än 1 000 kvadratmeter ska redovisa klimatpåverkan för hela livscykeln senast den 1 januari 2028. Från den 1 januari 2030 gäller kravet i princip alla nya byggnader. Då införs även gränsvärden, alltså ett tak för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha. En färdplan för gränsvärdena kommer senast den 1 oktober 2026.
Förslaget gäller nybyggnation. Klimatdeklaration vid ombyggnad ingår inte ännu. Den ligger i ett tidigare förslag från Boverket som inte blivit lag. Där träffar kraven större ombyggnader som kräver bygglov, till exempel när en byggnad börjar användas till något väsentligt annat eller när en ny bostad eller lokal tillkommer. Vanligt golvunderhåll omfattas inte. Men riktningen är tydlig: kraven växer stegvis från nybygge mot hela livscykeln och formatet är detsamma oavsett när ombyggnadssteget kommer.
Tre spår närmar sig samma format
Det som gör skiftet konkret är att flera regulatoriska och frivilliga spår rör sig samtidigt och pekar mot samma typ av underlag.
Klimatdeklarationen räknas i kilo CO2-ekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea, alltså ett klimatvärde per kvadratmeter. Siffrorna hämtas antingen ur Boverkets klimatdatabas eller ur miljövarudeklarationer (EPD) för enskilda produkter. Upphandlingsmyndighetens uppdaterade klimatkriterier för byggnader, på remiss till 5 mars 2026, bygger på samma sätt att räkna. Det gör även SBUF-vägledningen “Klimatkrav för byggnader, på väg mot netto noll” från 2025, som dessutom sätter mål för utsläppsminskning vid renovering och ombyggnad fram till 2035.
Parallellt har Sveriges Allmännytta uppdaterat sitt klimatinitiativ med ett separat mål om 35 procent minskning av klimatpåverkan från renovering 2025 till 2035. Det gäller bostadsbolag med fler än 2 500 lägenheter och är frivilligt. Förvaltar ni enbart lokaler berör det er indirekt: ingår organisationen i samma koncern som ett allmännyttigt bolag, eller förvaltar bostäder vid sidan av, påverkar målet prioriteringen även av lokalbeståndet.
De tre spåren pekar mot samma sak: ett underlag i samma enhet. Siffror som tidigare hörde hemma i en intern uppföljning används nu också i upphandlingar, i rapportering till medlemsorganisationer och så småningom i deklarationer.
Underhållsbeslut byter karaktär
I praktiken betyder det här att underhållsbeslut framöver utvärderas på tre dimensioner istället för två. Tidigare räckte pris och tidplan. Nu tillkommer dokumenterad klimatpåverkan i ett specifikt format.
Åtgärder med CO2-siffror som en oberoende part står bakom blir lättare att försvara internt och rapportera externt. Åtgärder utan dokumentation åker längre ner i prioritetslistan när hållbarhetschefen inte kan svara på vad åtgärden bidrar med per kvadratmeter. Förvaltaren får dessutom frågor från upphandlingsavdelningen som hen inte är förberedd på.
För material i befintligt bestånd är situationen relativt klar för flera produktkategorier. IVL Svenska Miljöinstitutets livscykelanalys från 2020, utförd på uppdrag av Bona, dokumenterar att renovering av befintligt golv ger 78 procent lägre koldioxidavtryck för trägolv och 92 procent lägre för PVC-golv jämfört med byte. Energibesparingen är 90 procent. Resursförbrukningen i form av transporter, elanvändning, förbrukningsvaror och material minskar med upp till 90 procent.
Sådana siffror har under flera år fungerat som hållbarhetsargument i säljmaterial. När deklarationskraven kommer byter de funktion. Då blir de en post i en redovisning som kan granskas, inte ett uttalande som ska tas på god tro.
En förberedelse 2026 i tre spår
Det är ingen åtgärd som löses på en eftermiddag. Men det är heller inget jättearbete. En rimlig förberedelse under 2026 består av tre parallella spår.
- Underhållsplanen 2027 och framåt. Gå igenom planen och markera de åtgärder som kräver bygglov, till exempel en skola som byggs om till vårdboende eller en lokal som delas upp i två. Det är de åtgärderna som träffas när deklarationskravet utvidgas till ombyggnad. Sannolikt är listan kortare än den först ser ut. Men den behöver finnas på pränt så att hållbarhetsavdelningen vet vad rapporteringen ska täcka.
- Kartläggning av befintlig klimatdata. Vilka åtgärdstyper i beståndet har dokumenterad data från tredje part och vilka saknar det? Material och åtgärder med IVL-, EPD- eller motsvarande oberoende data står redan väl rustade. Åtgärder utan dokumentation behöver antingen kompletteras eller jämföras mot ett dokumenterat alternativ.
- Paketering i deklarationsformat. Klimatdeklarationen rapporteras i kilo CO2 per kvadratmeter. Det är det formatet underlaget ska finnas i, inte i procent eller i löpande text i en hållbarhetsrapport. Förvaltningar som redan har system för hållbarhetsrapportering har ofta en del av detta på plats. Det som saknas är kopplingen mellan rapporteringsdata och deklarationsformat.
Vad det kräver
Förberedelsen kräver att någon i organisationen tar ansvar för helheten, vanligtvis hållbarhetschefen i samverkan med fastighetschefen. Den kräver också att förvaltningen accepterar att underhållsbeslut framöver utvärderas på tre dimensioner istället för två. Underlaget för den tredje dimensionen behöver finnas på plats innan ett beslut fattas, inte efteråt.
Tempot är pressat men hanterbart. Underhållsplaner som beslutas under 2026 ska exekveras 2027 till 2030, alltså exakt under den period då de nya kraven träder i kraft, 2028 för större byggnader och 2030 för resten inklusive gränsvärden. De åtgärder som väljs i år är de som senare ska kunna redovisas.
Det här är inte en lagändring som tar plats i en rubrik, vilket gör att den är lätt att missa. Men för en kommunal fastighetsorganisation med 50 till 500 lokaler är det en av de tydligaste planeringsfrågorna inför 2027.
De organisationer som börjar förbereda sig under 2026 kommer in i 2027 med strukturerade beslut. De som väntar tills en revisor eller upphandlare frågar efter underlag står då med åtgärder som ska redovisas men utan dokumentationen som krävs
