Hållbarhetsredovisningar i kommunal sektor domineras genomgående av två poster, energi och transport. Fastighetsunderhåll finns sällan med som egen rad, trots att fastighetsbeståndet, enligt SKR, drar betydande energi för uppvärmning och drift. Kommuner, regioner och staten äger tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta, enligt SKR. Kommunernas egen andel uppskattas till 55 till 60 miljoner kvadratmeter, enligt en fokusrapport från Kommuninvest. Fler externa data behövs inte för att förstå kategorins storlek. Ni saknar i stället en modell för att räkna på er egen del av den, ett gap som går att stänga med data som redan finns internt.
Varför posten saknas i redovisningen
En hållbarhetsredovisning lämnas in och samma poster återkommer år efter år, medan fastighetsunderhåll är osynligt i underlaget. Ett planerat golvbytesprojekt går igenom fastighetsförvaltningen utan att någon frågar om alternativet renovering, eftersom frågan aldrig ställs i det sammanhanget. En revision eller extern granskning efterfrågar underlag för en åtgärd som aldrig kvantifierats. Ni får då konstruera svaret i efterhand i stället för att redan ha det. Benchmarking mot andra kommuner visar ibland att fler cirkulära åtgärder rapporteras på annat håll, utan att det går att avgöra om skillnaden beror på färre åtgärder eller på sämre räkning av samma åtgärder.
Fastighetsförvaltningen och hållbarhetsfunktionen använder olika underlag. Fastighetsförvaltningen fattar beslut om golvbyte eller golvrenovering utifrån pris och tidplan, projekt för projekt. Hållbarhetsredovisningen bygger i stället på källor med en etablerad rutin, energiförbrukning via mätare, resor via en policy som räknar kilometer. Golvunderhåll saknar en sådan rutin. Ingen befintlig roll äger uppgiften att skapa en.
Vad som redan finns och vad som saknas
Underlaget för att räkna på klimatnyttan finns ändå, fast utspritt. IVL Svenska Miljöinstitutets studie, utförd på uppdrag av Bona 2020, visar att renovering av befintligt golv ger 78 till 92 procent lägre CO2 jämfört med byte, beroende på materialtyp. Ert eget fastighetsbestånd är känt internt. Det som saknas är kopplingen mellan de två, hur stor andel av de golv som planeras bytas som i stället skulle kunna renoveras och vad det betyder i CO2 för just er.
Ett nationellt medelvärde döljer mer än det visar, eftersom en storstadskommun och en glesbygdskommun hamnar i samma siffra utan att ha jämförbara fastighetsbestånd. Det egna beståndet är därför ett säkrare underlag, eftersom siffran då gäller era egna golv och inga andras. Har ni till exempel femtio till femhundra förvaltade lokaler, en vanlig storleksordning i offentlig sektor, har ni redan tillgång till ert eget fastighetsbestånd och till oberoende CO2-data per golvtyp. Vad ni inte har är svaret på en enda fråga, hur många av årets planerade golvbyten som lika gärna kunde bli renovering och vad just den skillnaden väger i ton CO2.
Vad det kostar att aldrig räkna
Fastighetsunderhåll konkurrerar aldrig om prioritet mot åtgärder som redan har en siffra, så länge kopplingen aldrig görs. Beslut om enskilda golvprojekt stannar på pris och tidplan. Klimatargumentet vägs aldrig mot andra åtgärder när prioriteringen väl görs. Varje gång frågan ändå kommer, från en revision, en politiker eller en jämförelse mot andra kommuner, måste svaret konstrueras från grunden i stället för att redan finnas. Över tid stängs hela åtgärdskategorin ute från prioriteringen, oavsett hur stor dess faktiska besparingspotential är.
Så gör ni posten räkningsbar
Att göra kopplingen kräver inte i första hand ny mjukvara eller en investeringsbudget. Det kräver att någon hos er hämtar underhållsplanens uppgift om planerade golvbyten en gång om året och lägger den bredvid den oberoende CO2-datan. Den uppgiften ligger inte naturligt hos fastighetsförvaltaren, som redan har fullt upp med att hålla golven i skick, utan hos den funktion som ändå ska sammanställa siffran till er redovisning. Uppgiften behöver också upprepas löpande snarare än göras en gång, eftersom både fastighetsbeståndet och underhållsplanen förändras år för år.
Tar ingen på er det ansvaret, kvarstår samma gap som i dag, en möjlighet som redan är dokumenterad men som aldrig blir en faktisk siffra i er redovisning. Kravet på klimatdeklaration vid ombyggnad är fortfarande under omarbetning hos Boverket, men riktningen är tydlig. Den siffra som beskrivs här går att ha klar innan kravet landar.
